Tungt!

Har vart en jobbig vecka. Var till veterinären med Konjack igår. Han har haft ryggproblem till och från, och det är ingenting som kommer gå över eller bli bättre. Det enda man kan göra är att ge honom smärtstillande tabletter eller sprutor så han slipper värken men som sagt bota går inte. Han är fyra år och kan leva minst tio år till och frågan man ställer sig är ju om det verkligen är ett värdigt liv för en hund att äta medicin i så många år... Hade han vart gammal och det hade handlat om att ge honom en bra sista tid i livet hade jag gjort allt jag kunde, lagt ut alla pengar i världen för att han skulle få det så bra som möjligt. Men mitt hjärta säger att det inte är värdigt för en hund att leva såhär resten av sitt liv. Det kommer förmodligen bara bli värre med åren oxå. Det är ett av dom värsta besluten jag nångång tagit men våran älskade Konjack ska få somna in och slippa sin värk. När har vi inte bestämt och eftersom det inte är ett jätte akut tillstånd kommer det inte ske på en gång, men samtidigt vill jag inte dra ut på det för länge heller. Allt känns så overkligt tårar rinnar och tankarna snurrar. Men som matte är man skyldig att ta ett sånt här beslut även fast det är svårt och jobbigt det är ju trots allt det bästa för Konjack! Att ha honom kvar känns mest egoistiskt... Önskar verkligen att jag sluppit ta detta beslut samtidigt som jag vet att det är det bästa och finaste jag kan göra för våran älskade hund. Just nu känns allt så konstigt och att ens tänka tanken på ett liv utan honom känns helt overkligt.

Du kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta älskad hund! Och jag hoppas du förstår att jag gjort allt i min makt för att du ska ha det bra.

Kram /Emilie